Föll från 5000 meters höjd

Klockan kvart i fem imorse ringde alarmet. Studsade upp för sängen och gick över till andra sidan gatan där vi skulle träffas. Där fick vi skriva på flera på papper på att man var.medveten om riskerna och vad som skulle hände om man skadades eller dog. Då började man känna att det var på riktigt. Sen tog vi en 10 minuters busstur lite utanför staden där den lilla flygbanan låg. Vi fick möta våra instruktörer och en genomgång på hur hoppet skulle gå till. Sen bar det av, en grupp på 6 åkte upp och satte oss i det lilla flygplanen och vi fick en fantastisk utsikt över Whithsundays. En bit över molnen öppnade de den lilla luckan till flygplanet och den kalla luften strömmade in. Framför mig sätt ett par som skulle hoppa och sen var det min tur. Jag såg hur de satte sig på kanten och sen försvann ut i luften. Efter det var det min tur och allting gick väldigt snabbt. De första sekunderna ute i luften fick man verkligen den här fallkänslan, det kittlade i magen och alla instinkter så bara neej. Efter 45 sekunders fitt fall välklädda fallskärmen ut och jag kunde andas ut. Plötsligt gled man runt bland molnen och regnbågen tittade fram, en helt magisk känsla. Efter ungefär 5 minuter landade vi sedan på marken och var helt hög på adrenalin. Vi fick välja att köpa till bilderna och det gjorde jag, 700 kronor men det kan det väl vara värt. 


Just nu sitter vi på en varm nattbuss på väg ner mot Agnes Waters, beräknas vara framme om cirka nio timmar. Vi hoppas på lite surfing där. Nu tänkte jag försöka sova. Hörs snart!

#1 - - Anonym:

Vilket äventyr. Kram.