Att stänga en dörr

I tisdags var en stor och glädjefylld dag för mig. Dels för att det var sista dagen för mig på den skola som jag varit och jobbat fulltid på de två senaste månaderna, men mest för att jag avslutade min mattekurs och JAG KLARADE DET. Jag läst matematik 3b på distans, något man normalt sett gör på ett år har jag gjort på tio veckor. Efter att inte ha räknat matte alls på nästan två år var det väldigt tufft för mig att komma in i tänket igen. Jag har läst ett delkapitel varje dag och jag är nästan säker på att jag lagt mer tid på matten under dessa tio veckorna än vad jag gjort under mina fyra år på gymnasiet. Jag har suttit  uppe sena nätter efter jobb och räknat. Jag har läst exempel och förklaringar i boken och verkligen känt att jag inte förstått någonting, men nu, tio veckor senare är det över och det känns så himla bra. Det har verkligen varit ett stress- och ångestmoment för mig då det är den kursen som krävs för att bli behörig till ett program som jag vill läsa direkt efter att jag kommer hem från Kanada. Jag har känt att om jag inte klarar matten innan jag åker så borde jag inte åka alls för jag vill inte vänta ytterligare ett år efter Kanada med att börja på universitetet. Det vill jag verkligen inte. Men nu kan jag åka iväg och bara njuta och jag längtar så mycket.

För att inte totalt deppa ner mig bland allt jobb och plugg har jag på min lediga tid börjat måla lite igen. Här ser ni några av mina tavlor. Hoppas ni gillar dom, nervöst att visa upp. Har ni någon idé vad jag kan göra med alla målningar? Just nu ligger de på hög i hörnet av mitt rum och samlar damm...

27 grader

Idag har vi haft det soligt från morgon till kväll med en temperatur på 28 grader, perfekt om ni frågar mig. Vi gick till stranden redan klockan tio och stannade där fram till fyra med ett mindre avbrott för lunch runt två. Vi hittade ett mysigt litet ställe bara 100 meter från stranden, jag åt och avokadotoast och Julia en halloumiwrap med pesto och tomat. Nu ligger vi på hostlet och vet inte riktigt hur kvällens planer lyder. Utelivet här i Byron är inte superstort, men om en vecka är vi i Sydney och där har vi höga förväntningar. 


Lite bilder från dagen 

Fraser island

Hallå! Tre dagar utan täckning och vi är tillbaka i civilisationen. Första dagen började vi med en vandring till en sjö och efter det kom vi till lägret där vi skulle sova de två kommande nätterna. Vi blev alla ganska förvånade över hur pass utrustat lägret var. Vi var beredda på det värsta, ett tält mitt ute i tät skog och på sin höjd ett utedass, men vi sov i fräscha tvåmannatält uppsatta inom ett inhängslat område och där fanns både dusch och toaletter. 


Dag två skulle vi iväg klockan halv nio och köra runt till olika sevärdigheter på ön och det var en upplevelse i sig. Låt mig förklara; vi skulle köra runt på ön i fyra bilar med åtta personer i varje bil. I en av bilarna körde vår guide och i resten turades de olika backpackersarna (över 21) om att köra efter ledarbilden. Saken är den att jag, Louise och Julia hamnade i en bil med fem stycken 30-åriga kvinnor (kuuul). När en av tjejerna då ska börja köra frågar hon för det första vad neutralt läge är och hon får motorstopp efter motorstopp och det tar mer än 5 minuter innan hon reder ut det. Redan då fick man en klump i magen. Till slut kommer vi ut på den breda stranden som fungerar som öns motorväg och efter usel växling och hackig körning frågar Louise hur länge hon haft körkort och då får vi det kaxiga svaret att hon är minsann 32 år gammal, hon kan köra bil. Nej, det kan du uppenbarligen Inte. Till slut kommer det fram att hon inte kört manuell på åtta år. Ja, men jäklar vilket bra tillfälle att ta upp det igen då, på en sand-ö med sju andra passagerare i bilen. Vi säger upprepade gånger till från baksätet att vi inte känner oss bekväma och att vi kanske ska byta förare och inte förän en av de andra jämnåriga får panik och säger att hon vill gå ur bilen stannar vi och byter förare. Resten av tiden på ön var mer eller mindre en fight med dessa otroligt respektlösa, giriga människor. Denna gruppen var även dem vi skulle laga mat tillsammans med etc. Även där blev det gräl, bland annat för att de tog mer mat än oss, de skulle slippa diska etc. etc. Precis som att de skulle kunna köra med oss hur som helst bara för att de är äldre (men egentligen är i samma nivå som 12-åringar). 

Bortsett från vår otur med vilken grupp vi hamnade i har vi i alla fall haft tre bra dagar och fått se mycket. Imorse gick vi upp klockan fyra för att se soluppgången och nu (sex på kvälllen) är vi tillbaka på hostlet här på Rainbow beach och ska snart äta och duscha. Jag har lyckats fylla ett helt minneskort med bilder och videos från ön men här kommer några stycken så länge.